Värnamo får ny arkitekturpolicy - debatt om stadens framtida gestaltning

Tobias Pettersson (M) var glad över att policyn nu är på plats och betonade att den ska ge en gemensam riktning utan att skapa mer byråkrati.

– Arkitektur ska inte handla om att detaljstyra hur allting ska se ut. Det ska handla om att skapa en tydlig struktur och en gemensam riktning för hur vi tänker kring den byggda miljön i Värnamo kommun, sade han.

Policyn bygger enligt Pettersson på fyra principer: arkitektur med en tydlig idé, arkitektur som samspelar med omgivningen, arkitektur för människan samt arkitektur som är grön och hållbar. Han framhöll samtidigt att god arkitektur inte behöver innebära dyra lösningar eller att alla byggnader ska se likadana ut.

– Tydliga principer kan ge utrymme för både variation, kvalitet och nya idéer.

Håkan Johansson (KD) pekade på att policyn har efterfrågats under flera år, både internt i kommunen och av fastighetsutvecklare och arkitektföretag. För honom handlar policyn bland annat om att formulera vad Värnamo vill med den byggda miljön.

– Det kan handla om estetiska kvaliteter, det handlar om funktionella kvaliteter. Det handlar också om att hitta någon slags Värnamo-identitet i den bebyggda miljön i arkitekturen, sade han.

Johansson beskrev de fyra principerna som ett underlag för samtal snarare än som regler och förbud.

– De (principerna) är användbara och ändamålsenliga. De kan leda till goda samtal som syftar till att förbättra den bebyggda miljön i Värnamo och skapa förutsättningar för att fortsätta utveckla både estetiska och funktionella kvaliteter, sade han.

Bengt Einarsson (C) ville gå längre. Han föreslog att kommunen skulle utreda möjligheten att inrätta ett konst- och designråd. Einarsson menade att Värnamo har ett stort kunnande inom arkitektur, design och kultur som skulle kunna användas för att kvalitetssäkra kommunens gestaltning.

– Här finns så mycket kunnande i denna stad och denna kommun inom området arkitektur, design och kultur att det borde kvalitetssäkras genom att inrätta ett konst- och designråd, menade han.

Förslaget fick dock inte stöd av fullmäktige. Anetté Myrvold (S) yrkade avslag och menade att kommunen redan har former för att ta in olika kompetenser och perspektiv vid byggprojekt.

–  Så jag tror att vi egentligen har det här på plats redan i dag.

Även Jan Cherek (SD) motsatte sig ett sådant råd. Han varnade för att ytterligare organ skulle kunna leda till fler pekpinnar och betonade medborgarnas möjlighet att påverka.

– Det är medborgarna som ska leva med detta och då är det ju medborgarna som också ska ha någonting att säga till om, menade han.

Fjodor Eklund (V) var positiv till policyn, men ansåg att den hade kunnat vara betydligt skarpare. Han använde flera konkreta miljöer i Värnamo som exempel på varför arkitekturfrågorna är viktiga. Bredasten och Kyrktorget lyftes som exempel på miljöer där han efterlyste större omsorg om stadsbilden. Eklund efterlyste också ett tydligare fokus på grönska och hänvisade till den så kallade 3-30-300-principen, där bland annat tillgången till träd och grönområden står i centrum.

– Jag är positiv till själva dokumentet, men det hade kunnat vara lite vassare, konstaterade han.

Han lyfte samtidigt fram Värnamos arkitekturhistoria och menade att policyn hade kunnat använda fler historiska och samtida arkitekter som referenser.

Mikael Karlsson (-) bemötte delar av kritiken mot tidigare byggprojekt och lyfte bland annat fram detaljplanen för Bredasten och arbetet med Mossleplatån. Han menade att kommunen redan tidigare har ställt krav på arkitektur och gestaltning.

– Så vi har ju faktiskt haft ambitionen att det ska bli bra och vackert och snyggt och sammanhängande, sade han.

Enligt Karlsson kan den nya policyn bidra till att tydliggöra vad kommunen menar med exempelvis ett representabelt utseende och att en byggnad ska passa in i sitt sammanhang.

Raymond Pettersson (C) beskrev hur kommunen redan arbetar med offentlig gestaltning genom projektgrupper där bland annat konstnärer, kommunala kompetenser och berörda verksamheter kan delta. Han lyfte även fram exempel där barn och elever involverats i arbetet med skolmiljöer. Samtidigt efterlyste han fortsatt utveckling när det gäller bland annat belysning, estetiska miljöer och kulturhistoriska värden.

– Estetik handlar ju också om att skapa attraktivitet, menade han.

Han betonade samtidigt vikten av den så kallade armlängdsprincipen och att politiker inte ska detaljstyra det konstnärliga innehållet. Anetté Myrvold (S) menade att den nya policyn kan utvecklas framöver, men att kommunen bör undvika alltför många pekpinnar.

– Låt oss anta denna arkitekturpolicy. Den kan ju utvecklas mer framåt, sade hon.

Efter debatten avslog fullmäktige Bengt Einarssons (C) tilläggsyrkande om att utreda ett konst- och designråd. Därefter antog ledamöterna den nya arkitekturpolicyn.