En debattartikel från Madeleine Staaf Kura, Vindkraftsupplysningen, har skickats till redaktionen. Läs den här.
Nyheter
Vindkraft vid kommungränsen - en kommun får ersättningen, grannkommunen konsekvenserna
Vindkraftverk placeras ofta i kommunernas ytterområden, långt från centralorterna. Men vad händer när de människor som påverkas mest bor på andra sidan kommungränsen? Då blottläggs en allvarlig brist i det kommunala inflytandet över vindkraftsetableringar.
Enligt 16 kap. 4 § miljöbalken krävs tillstyrkan från den kommun där vindkraftverken ska uppföras. Grannkommunen har däremot ingen motsvarande vetorätt, även om dess invånare bor betydligt närmare vindkraftverken.
En kommun kan alltså tillstyrka en omfattande industriell etablering och dessutom få statlig ersättning för vindkraften, samtidigt som de största konsekvenserna kan drabba människor i grannkommunen.
Lunnarsbo – ett exempel på problemet
Den planerade vindkraftsparken i Lunnarsbo, Gislaveds kommun, omfattar sju vindkraftverk med en höjd på 270 meter. Även bostäder i Vaggeryds kommun kommer att påverkas.
Ändå är det Gislaveds politiker som beslutar om den kommunala tillstyrkan. Vaggeryd har ingen vetorätt och dess invånare saknar rätt att begära laglighetsprövning av Gislaveds beslut.
Buller, lågfrekvent ljud, skuggor och landskapsförändringar följer inte kommungränser. Inte heller påverkan på boendemiljö, naturupplevelser och fastigheter.
Problemet är känt. Redan i den statliga utredningen En rättssäker vindkraftsprövning (SOU 2021:53) uppmärksammades situationen för närboende på andra sidan kommungränsen och behovet av utökad klagorätt.
Olika rättigheter – trots samma eller större påverkan
Närboende i båda kommunerna kan delta i miljöprövningen och överklaga miljötillståndet. Men den kommunala tillstyrkan är avgörande för om projektet kan få tillstånd. Ett kommunalt nej stoppar etableringen utan att närboende behöver driva en lång och kostsam rättsprocess.
Två grannar kan alltså påverkas olika mycket av samma vindkraftverk, men ha olika möjligheter att få det kommunala beslutet prövat. Det väcker en grundläggande rättssäkerhetsfråga:
Hur kan en kommun ensam ha det avgörande politiska inflytandet och samtidigt få ekonomisk ersättning, när de som påverkas mest kan bo på andra sidan kommungränsen?
Och framför allt: Vad gör Vaggeryds folkvalda för att tillvarata sina invånares intressen när besluten fattas i Gislaved?
Madeleine Staaf Kura
Vindkraftsupplysningen.se
Skribent
Kommentarer
1Dela dina tankar och bidra till en konstruktiv diskussion.
Håll en god ton. Skriv sakligt och respektfullt.
Hur var det när Gislaveds kommun ville bygga vindkraft i den långa ”svansen” upp mot Bondstorp? Samma kommun där men den gången var det örnarna som räddade situationen. Exemplet Lunnarsbo visar, om jag förstår texten rätt, ännu en gång hur en kommun kan fara fram med konsekvenser för andra. Jag har tidigare pekat på hur snett bidrag till kommuner, simhallsbyggen och annat gynnar tätortsbefolkning med många röster men missgynnar dem i kommunernas periferier som bara drabbas av de negativa konsekvenserna. Gislaveds kommun bör tänka sig för, för nu ligger de farligt nära att bli uthängda som det ständiga varnande exemplet på hur illa kommuner kan bete sig.