Det som nu händer på Östra skolan i Vaggeryd berör och oroar. Jag har full förståelse för de föräldrar som känner oro och har frågor om sina barns skolgång.
Våra barn och vår personal förtjänar en trygg skola

Som förälder ska man kunna lämna sitt barn i skolan och känna trygghet i att barnet blir sett, får det stöd som behövs och möts av vuxna som har förutsättningar att göra ett bra arbete.
Samtidigt måste vi lyssna och ta personalens signaler på största allvar. Våra lärare och medarbetare gör ett ovärderligt arbete varje dag. Ingen ska behöva känna att arbetsbelastningen blir övermäktig eller att man står ensam med svåra utmaningar.
En trygg skola för våra barn börjar också med en trygg arbetsmiljö för personalen.
Just nu behöver vi framför allt samla oss kring lösningar. Det handlar inte om att peka ut någon eller fördela skuld, utan om att lyssna, ta ansvar och agera.
Föräldrar måste få tydlig och löpande information. Eleverna måste få den trygghet, studiero och undervisning de har rätt till. Barn som behöver särskilt stöd ska få det, och personalen måste få rätt förutsättningar och stöd i sitt arbete.
Vi behöver också säkerställa att de åtgärder som vidtas inte bara löser situationen för stunden, utan skapar en långsiktigt hållbar skolmiljö.
För oss socialdemokrater är det självklart att ingen ska lämnas ensam. Inte våra barn, inte våra föräldrar och inte vår skolpersonal.
Jag tror på samtalet, på samarbete och på att vi tillsammans kan hitta vägar framåt. Men det kräver att vi tar de signaler som kommer på allvar och omsätter orden i handling.
Vi ska aldrig behöva välja mellan elevernas trygghet och personalens arbetsmiljö. Båda är grundläggande för en fungerande skola.
Våra barn är vår framtid, och de människor som varje dag arbetar för deras framtid förtjänar vårt fulla stöd.
Det är ett ansvar vi måste ta tillsammans.
Ordförande i barn- och utbildningsnämnden
Marijo Corkovic (S)
Kommentarer
6Dela dina tankar och bidra till en konstruktiv diskussion.






Herregud, detta är väl inte något som kom i går, när det blev allmänt känt i media. Detta var lärarnas och personalens sista utväg för ingen har lyssnat på dem under en lång tid. Det är klart det finns ansvariga när arbetsmiljö brister och nedskärningar sker. Jag tycker absolut inte att barn- och utbildningsnämndens ordförande ska skriva en sådan här artikel för det är er nämnd som inte gjort något under situationen på lång tid. För det första var ni ens på besök i de där barackerna som ni valde att sätta 6–8-åringar i under flera år? Sedan låtsas som detta är något nytt, det är ett hån mot alla som arbetar i skolan…
Bra Peppe!
Det här har pågått under alldeles för lång tid. Varför får inte barnen en riktig skola? Det har varit provisoriska lokaler ett tiotal år och än finns inga beslut om framtiden. Svagt, politiker! Det här blir en kultur som visar sig högre upp, det är så otroligt viktigt att det blir rätt från början. Mera resurser för skola måste få kosta!
Det är väldigt fina ord och resonemang i det du framför Marijo.
Men detta hade kunnat undvikas genom att jobba proaktivt och inte låta det gå så här långt att personalen ska sjukskriva sig för att ens få en reaktion.
Det är anmärkningsvärt.
Så upp till bevis nu och jobba för att alla ska få den tillvaron du beskriver. Ord är en sak, handling en annan.
Om ni bara visste hur många filter (tystnadsgaller) som passeras innan det som händer i korridoren kommer fram till skolpolitikerna. Alla vill bara visa glada miner inför politikerbesök och möten.
Nu när barn- och utbildningsnämndens ordförande fått tag på det så kommer saker att hända. Det har det gjort förr.
Det här är viktigt för det här är perioden i barns liv när de ska lära sig räkna och ljuda alla bokstäverna till ord och meningar. Det är starten på deras dröm om framtiden.
Vad har Marijo Corcovic (S) för arbete? Lärare på Östra skolan? Kanhända är jag för obegåvad för att läsa ett enda riktigt konstruktivt förslag i insändaren. Snacka kan man ju alltid. men vad gör man när man har lågstadieungar som utövar både psykiskt och psykiskt våld, med stenar och saxar? Inte sätter man sig väl ned och ”talar allvar”, det vill säga säger att ”så får du inte göra, för han/hon blir ju ledsen”
En praktexempel på politikersvar, svävande, utan konkreta åtgärder eller lösningar. Och ett inbakat politiskt ”röstfiskande” Detta bör vara en exeptionell händelse? Om ja kräver det exeptionella lösningar. Tydliga markeringar att såvhär får ingen bete sig, inte i skolan, samhället eller andra arbetsplatser. Vi måste visa de berörda, de i dess omgivning och andra barn att detta är oacceptabelt. Skolan är en arbetsplats för barnen och de vuxna och ingen ska behöva utstå en sådan miljö som beskrivs. Ta nu tag i detta ordentligt och markera!